Katarina Ek-Nilsson

Katarina Ek-Nilsson

Katarina Ek-Nilsson är född 1948 och blev ledamot av Kålrotsakademien 2015. Hon har ansvarsområdet Matkulturens språkliga kulturarv.

Så här beskriver Katarina sig själv:

Jag är filosofie doktor i etnologi. Mitt intresse för mattraditioner tog fart på riktigt när jag som ung etnologistudent skulle välja uppsatsämne. Jag fastnade då för uppteckningar som jag hittade i det arkiv som jag långt senare skulle bli chef för, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, på den tiden med benämningen Uppsala landsmålsarkiv (ULMA). Gustaf Ericson, en mycket intressant folklivsupptecknare i 1800-talets Södermanland, erbjöd ett material som i sin detaljrikedom om allmogens kosthåll vid mitten av 1800-talet, skrivet till stor del på dialekt, gav djupa inblickar i levnadsförhållanden på bondgårdar och i torpstugor. Min C-uppsats publicerades av Södermanlands hembygds- och museiförbund som Sörmländska handlingar nr 31 under rubriken ”Vattgröt och klimp”. Senare har jag som etnolog dokumenterat och även skrivit om kosttraditioner i Ångermanland, Västerbotten och Dalarna.

Min yrkesverksamhet har delats mellan musei- och arkivarbete å ena sidan, forskning och undervisning vid universitet å andra sidan. Eftersom ”maten är närandet och närandet den väsentliga aktivitet med vilken vi står i förbindelse med vår miljö och med vilken vi förändrar den” (fritt efter den franske kulturantropologen Claude Lévi-Strauss), så är maten alltid en viktig nyckel för att förstå mänskligt liv genom kulturhistoriens alla faser.

Min senaste anställning, innan jag slutade med pension vid årsskiftet 2015-2016, var som chef för Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, inom den statliga myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Arkivet är en guldgruva för den som, liksom jag, är intresserad av berättelser, nerskrivna och inspelade, inte minst berättelser på vårt lands alla rika dialekter.

Nu fortsätter jag min verksamhet som forskare och universitetslärare. Närmast kommer jag att arbeta med ett dokumentationsmaterial om nutida romsk kultur i Sverige, där mattraditionerna spelar en stor roll för kulturell identitet.

Förresten, mitt matintresse började nog egentligen vid mormors köksbord. Mormor hade varit kokerska i fina familjer i New York i nio år, och hennes fantastiska omeletter med räkstuvning, stekt torsk, risgrynspuddingar och amerikanska bakverk har varken jag eller någon annan i familjen lyckats återskapa.